Jag har precis skickat in min artikel till Utrikespolitiska föreningens tidning Uttryck. Här kommer en liten sammanfattning av artikeln. Den handlar om män som våldtas i konflikter. Man hör sällan deras historier. Först januari i år ändrades FBI:s definition av våldtäkt till att även innefatta män som blir våldtagna. Detta är 2012 och fram tills i år har alltså en man som blivit våldtagen inte setts som ett våldtäktsoffer enligt FBI definition, för att vara det måste man vara av kvinnligt kön.
Jag har intervjuat Maria Eriksson Baaz som är forskare som har intervjuat män i Demokratiska Republiken Kongo och skrivit en rapport om detta i samarbete med Sida. Enligt henne vill många mena att den stora förekomsten av sexuellt våld i DRK beror på könsmaktsordningen mellan män och kvinnor i samhället innan konflikten bröt ut.
- Det finns en politisk poäng med att föra fram detta eftersom man då kan legitimera att det är viktigt att arbeta med jämställdhetsfrågor generellt även under fredstid för att på så sätt kunna förhindra att sexuellt våld sker i krigstid.
Men Eriksson Baaz menar att man inte kan reducera sexuellt våld till stora ojämlikheter i samhället innan konflikten eftersom det än så länge inte finns några bevis för detta. Det finns inga belägg för att det inte skulle kunna förekomma sexuellt våld i ett land som kommit lång i jämlikhetsarbetet, som Sverige till exempel, om det skulle utbryta krig här.
Tabun kring manliga våldtäktsoffer är ofta särskilt stark på grund av den starka obalansen mellan offer och manlighet. Att vara ett offer för sexuellt våld symboliserar ”misslyckad manlighet”.
- Det är kopplat till idéer kring maskulinitet i form av att kunna skydda sig själv från yttre våld och andra typer av övergrepp, medan offerskap är kopplat till feminitet. Mannen förväntas kunna skydda och försvara sig själv och om man då utsätts för våld, och framförallt sexuellt våld, ses man som en misslyckad man. Därför blir det mer stigmatiserat för män.
Ofta förstärks även detta genom att en våldtagen man tenderar att få en homosexuell identitet tillskriven sig. Paradoxalt nog ses inte mannen som våldtar utan mannen som blir våldtagen som suspekt homosexuell.
Det stora fokuset på kvinnliga våldtäktsoffer och att män hålls mer eller mindre osynliga i debatten leder till konsekvenser enligt Eriksson Baaz.
- Genom att man inte ser männen så reproduceras de här könsstereotyperna, så att säga, och kvinnor blir offer i en svaghetsposition medan männen blir förövare och i maktposition. Att dessa reproduceras är i sig kopplade till och är en del utav logiken till varför våldtäkt är så effektivt.
Vi vet väldigt lite om vad som händer med de våldtagna männen efteråt. Dels är datan undermålig och dels har inga sådana studier gjorts ännu. Enligt Eriksson Baaz borde även män som inte blivit våldtagna men har tvingats att våldta ha rätt till rehabilitering.
- Inga studier har gjorts om detta ännu så vi vet faktiskt väldigt lite om det. Vi vet att män blir våldtagna och vi att män har tvingats våldta familjemedlemmar framför familjen och kanske även andra och vi vet att kombatanter blir tvingade till att våldta, men vi vet inte vad som händer med dem efteråt. Men vi vet att det händer och vi vet att de nästan inte får någon hjälp.
