Flogsta 93 C

En vacker kväll i ett inte allt för vackert Flogsta. Tv-spel och kaffe i goda vänners lag.

Nobels fredspris

Var och lyssnade på mottagarna av Nobels fredspris i Universitetsaulan i Uppsala igår. Leymah Gbowee och Tawakkul Karman var coola brudar och mycket inspirerande. Vill en läsa vad som sades så har jag skrivit om det här.

Back in Oppsal och livet är gött

How's Copenhagen?

Var på klubb i en kyrka igår. En gammal gregoriansk kyrka typ. Det var märkligt men bra lokal. Hög musik i den grottliknande källaren. Gå ut och röka på kyrkans bakgård.

Förfesten låg nära mig, off Southampton road. Där träffade jag en tjej som frågade hur det var i Köpenhamn när jag sa att jag kom från Sverige. Sen lite senare hade hon återigen glömt bort min härkomst, "so tell me more about Copenhagen?".

24

Jag hade en jättebra födelsedag! Inget märkvärdigt men det kändes bra. När jag fyllde 21 så vandrade jag omkring ensam på gatorna i London, jag minns att jag åkte till Kilburn bara för att strosa. Då var jag alldeles nöjd och tillfreds. Förmodligen för att jag kände att jag gjorde någonting bra och då får man mindre ångest. I år hade inte min tillfredsness bara att göra med det faktum att jag är i London, utan människorna omkring mig gjorde den ännu bättre.

Så på min födelsedag åkte jag först in till stan och unnade mig en massa mjuka paket till mig själv. Sedan unnade jag mig god mat och sedan gick jag och Frans-Petter på en jättemysig pub och drack öl och pratade om livet. Sedan var det house warming hos Inga som har flyttat till Camberwell. Där hade de köpt tårta åt mig <3

På vägen hem köpte jag och Frans-Petter mer öl och var vaken hela natten och pratade hemligheter.

Dagen-innan-min-födelsedags-dag

Imorgon fyller jag år. Födelsedagar är viktiga. De är viktiga för att de fungerar som en måttstock. Eftersom jag minns exakt vad som hände för ett år sedan så blir jag påmind om dåtid och framtid. Rör jag mig framåt? Har det skett någon förbättring sen förra året? I år blir det lätt för förra födelsedagen var fruktansvärd. Jag var ensam hela dagen. Gick promenader i Uppsala, pratade med Frans-Petter på telefonen. "Säg nåt kul, gör mig glad! Jag fyller år!"

I år är jag med Frasse och ikväll tog vi oss ut på en riktig långpromenad i området. Jag visade vart mina bibliotek låg och vart olika uteställen var. Han visade mig vart polisstationen låg. Stor-Tesco var stängt så vi fick gå till fyra olika affärer för att kunna laga mat. Men det var fint, nästan som i utlandet. Sån där mörk himmel, de färgglada ljusen från de små gatubutikerna som ligger brevid varandra på en shoppinggata i Peckham. Frans-Petter hade med sig färddricka åt oss och vi gick genom parken, kom hem och lagade mat och hade en riktigt fin dagen-innan-min-födelsedags-dag.

Jersey Shore 4 life

Peckham Library

Jag är så jäkla känt med området häromkring. För det första så har jag varit på flera bibliotek, både i Camberwell och Peckham. För det andra så upptäckte jag av en slump, när jag skulle kolla öppettiderna för ett bibliotek, på Southwark councils hemsida en massa gratis-träning. Så nu traskar jag runt till olika sport- och träningshallar (idag upptäckte jag ett badhus!) i området för att göra bla yoga och boxning. Så jag är riktigt bra på området!

Peckhams bibliotek faller mig bäst i smaken. Jag kan gå dit och det är inga säkerhetskontroller. Och så är det ju schysst view förstås, hehe.

i'm going to jersey shore bitch!

I fredags kom Carro hit, vi drack öl och pratade om allt och inget. Hon sov över och på lördagen reste vi runt i området på jakt efter bakismat. Vi hamnade tillsist på McDonalds vid Tottenham court road! Hehe, vi fick ju se stan.

Det bästa man kan göra en dag när man är bakfull är att streckse The Jersey Shore. Tillslut är hjärnan så ihopmosad så man tänker på sättet som de pratar. Tillslut kan man inte släppa sättet de pratar på. Tillslut måste man skrika "ARE YOU FRIENDS WITH HER??" hela kvällen.
Grabbarna kom in och tittade nyfiket ett för att sedan säga "äh, dom är ju dum i huvudet dom där" och gå. De dröjde sig dock kvar lite för länge för att jag ska köpa att de inte fann det lika intressant som oss.

Sen bjöd jag och Carro grabbarna på tacos som vi köpte med Frasses kort. Vi såg sista avsnittet av Jersey Shore, drog en rekordsminkning och hängde med Linus på warehouse party i Seven Sisters. Där var det röj.

Vi kom hem runt 06 och då hade vi fortfarande inte släppt Jersey.

Ikväll tar jag åt mig lätt.

Idag sa Frans-Petter åt mig att "sluta grina" när jag inte grinade. Då blev jag så arg att jag började grina. Gav mig ut på en joggingtur i vreden. Man orkar springa väldigt länge på ren ilska, däremot är tårar kombinerat med flås och svett inte någon höjdare.

Jag vet inte varför jag blev arg för en sån skitgrej ändå, tror det drog upp massa gammal skit som jag ville lämna kvar i Sverige.
Linus satte på en film och jag smyggrät genom hela som jag inte har gjort på evigheter. Det är så otroligt skönt att gråta, så ikväll grät jag konstant fram tills nu.

Nu har Frasse och jag talat ut och talat om vad man får säga och vad man inte får säga, hur man ska säga saker och hur man inte ska säga saker. Linus kom in och gav mig en kram nu också. "Godnatt, det är så kul att du är här".

Tryggt förvar.

Han kom hem kring fem-sextiden.

Déjà vu

Jaha, och Frans-Petter är borta...

Euston Road

Idag gick jag på två olika bibliotek. Har kommit på att jag älskar att åka buss. Märkte att jag trivs väldigt bra här.




Sen började Linqan prata om Sydamerika och det vore ju jävligt kul.

Och där satt vi på heltäckningsmattan en fredagkväll och drack te och spelade kort.

Jag har det rätt bra.

Idag fick jag frukost på säng ❤ Skrev 400 ord om Why did the Industrial Revolution happen in Britain, sedan tog jag och Frasse tag i ett möbleringsprojekt. Linus fick hjälpa till. Tänk att man kan ha så roligt bara genom att flytta en garderob.

UK

Jag är i London. Igår prövades jag. Det tog en hel dag men tillslut hade jag Oyster card, sim-kort samt täcke och kudde. Under de många bussturerna återupptäckte jag den Londonska misären. Jag hade helt glömt bort den. Det snuskiga, det kalla, det fattiga, det mörka. Gick vilse på vägen hem också, i south east London (uuuuh, som Oskar Andersson skulle ha sagt).




Men sen kom jag hem, fick en öl och livet var gött igen.

Varför London?

Det jobbigaste med att vara i Härnösand är att alla frågar varför jag inte är i Uppsala. Varför är jag inte där? Här är lite anledningar:

• Jag har gått upp 7 kg den här hösten.
• Jag känner mig sönderstressad.
• Jag sover omkring fem timmar varje natt.
• Jag orkar inte göra någonting.

och jag måste ha folk omkring mig som faktiskt vill ha mig där. Så enkelt är det.

Happy Härnta

Jag har fixat sommarjobb, pass, vaccinerat mig, börjat plugga, varit i Sundsvall. Jag gillar att vara här. Jag mår bra här.

Förut, nu och snart.

I fredags sa jag hejdå till Uppsala. Igår sa jag hej till Härnösand. Den första februari säger jag hej igen till London.

Jag sov i den vackraste lägenheten jag någonsin skådat i natt. Nu vet jag hur jag vill bo. Det är egentligen en gammal dröm eftersom jag delade ut post där när jag var 15 och tjuvtittade in i den lägenheten och blev kär i den redan då. Då såg jag bara hallen, nu såg jag allt.

Men som sagt, nu lever jag såhär uppe hos pappa...


...men snart så är jag tillbaka i landet av heltäckningsmattor.