Idag sa Frans-Petter åt mig att "sluta grina" när jag inte grinade. Då blev jag så arg att jag började grina. Gav mig ut på en joggingtur i vreden. Man orkar springa väldigt länge på ren ilska, däremot är tårar kombinerat med flås och svett inte någon höjdare.
Jag vet inte varför jag blev arg för en sån skitgrej ändå, tror det drog upp massa gammal skit som jag ville lämna kvar i Sverige.
Linus satte på en film och jag smyggrät genom hela som jag inte har gjort på evigheter. Det är så otroligt skönt att gråta, så ikväll grät jag konstant fram tills nu.
Nu har Frasse och jag talat ut och talat om vad man får säga och vad man inte får säga, hur man ska säga saker och hur man inte ska säga saker. Linus kom in och gav mig en kram nu också. "Godnatt, det är så kul att du är här".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar