Första helgen hämtade Joe upp oss på Ma Belle och vi åkte till Gračanica, en serbisk enklav, inte långt från Pristina. Där besökte vi klostret.
Gračanica monastary.
Jante var med.
Joe var med.
Merel var självklart med.
OCH BELLE VAR MED!!!!
Joe som har varit i Gračanica tusen gånger förut berättade en massa för oss. Han berättade bland annat om en familj han hade träffat där en kosovoalbansk kvinna från Gjakova i Kosovo hade gift sig med en montegrinserb mitt under kriget och blivit utesluten ur familjen och förpassad att bo i Gračanica.
Inuti klostret från 1300-talet.
Vi åkte också till en sjö. VATTEN! En klar nackdel med Pristina är avsaknaden av vatten.
Jante hade med sig färdkost.
Leka med Belle.
Några män fraktade trä över till andra sidan sjön. Det såg ut som att de skulle bygga någon slags terass eller något.
Sedan gick färden mot mat.
Belles favoritplats.
Är hon inte söt?
Okej, sista.
Kött och serbisk öl.
Andra helgen åkte jag, Jeppa, Styrbjörn och Hanna till Mitrovica. Där åt vi gott kött, köpte slibovica och gick upp till monumentet. Vi köpte med oss varsin slibba till taxifärden hem också. Hemma i Pristina väntade Mays födelsedagsfest.
När vi kom tillbaka till Pristina var det en installation mitt i stan för att uppmärksamma alla som försvann under kriget som man fortfarande inte har hittat.
Jag och Jesper åkte till Prizren på årets varmaste dag tror jag. Jag hade glömt att bussen tar två timmar och att det ibland inte finns AC.
Sen åkte Jesper hem för att fira valborg i Uppsala. Den dumskallen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar