Sofia

22-23 mars var vi i Sofia, Bulgarien. Väldigt vacker stad! Den kändes inte alls så kommunistisk som jag hade trott! Väldigt vackra byggnader. Huvudstadskänsla. Pampigt. På söndagen tog vi en free walking tour med en härlig guide som berättade om Sofias historia och visade oss platser. Det var jätteintressant!


Alexander Nevskij-katedralen






Free walking tour

Bulgarerna var en centralasiatisk turkisk stam som tillsammans med den lokala slaviska befolkningen formade den första bulgariska staten i slutet av 600-talet. Under de efterföljande århundraden kämpade Bulgarien mot det bysantinska riket att hävda sin plats på Balkan och i slutet av 1300-talet invaderades landet av turkarna och det Osmanska riket.

Norra Bulgarien fick självständighet 1878 och hela Bulgarien blev självständigt från det osmanska imperiet år 1908. Efter att ha kämpat på den förlorande sidan i båda världskrigen, föll Bulgarien inom den sovjetiska intressesfären och blev ett folks republik i 1946. I Lonely Planets guidebok kan man läsa att Bulgarien välde fel sida under kriget vilket jag reagerade på. Det kan vara så att jag är färgad av allt diplomatspråk jag måste använda här på ambassaden som får mig att känna att “fel sida” är ett för starkt ställningstagande för en guidebok. Nåväl.

Vår härliga guide berättade för oss att även om Bulgarien stod på Tysklands sida under kriget så lämnade de aldrig ut några judar till Hitler. Folket protesterade mot detta och tsar Boris III av Bulgarien sköt hela tiden upp utlämnandet. Efter ett möte med Hitler i dennes högkvarter i augusti 1943 återvände Boris dödssjuk. Han dog i slutet av samma månad och detta ledde till rykten om att han skulle ha förgiftats på Hitlers order.

Den kommunistisk dominansen upphörde 1990, då Bulgarien höll sitt första val med flerpartisystem sedan andra världskriget och började den omstridda processen mot politisk demokrati och marknadsekonomi medans man kämpade med inflation, arbetslöshet, korruption och kriminalitet. Landet gick med i Nato 2004 och EU 2007.




När de byggde Sofias tunnelbana hittade de en massa ruiner från romarriket.



Utanför Sofia Public Mineral Baths köar folk för att fylla petflaskor med mineralvatten. Olika brunnar är bra för olika saker, den här var bra för hjärtat.

Den omstridda statyn av Saint Sofia. Enligt vår guide har martyren Sofia ingenting med Sofia som stad att göra, ändå reste de statyn. Det har också rest röster angående martyrens urringning och klädsel.



Baba marta är en figur som som bär med sig slutet på vintern och början av våren. Hennes helgdag firas i Bulgarien första mars och då byter människorna martenitsi med varandra, röda och vita handgjorda armband. Hur många armband du har på armen reflekterar tydligen hur många vänner du har. När första knopparna dyker upp på träden ska armbanden tas av och hängas upp i träden.

Vi gick på restaurang och fick (som vanligt på Balkan) kött, kött, kött och raki.


De spelade Michelle ma belle och jag tyckte tydligen det var jättekul...


...och blev jätteglad.

Jag pratade lite med vår taxichaufför som visade bilder på hans yngsta dotter som precis hade avslutat sin universitetsexamen men bodde hemma. Han sa att det inte fanns några arbeten för unga i Sofia så hon skulle förmodligen flytta från landet. Hans två äldre döttrar bodde redan i USA och England. På stan såg vi även en protest i nationalistisk anda. På nyheterna i Sverige berättas det om ungdomsarbetslösheten hela tiden och i Kosovo med europas yngsta befolkning är de flesta arbetslösa med. Jag får vara glad att jag har en master kvar att göra.