“De verkar fira internationella kvinnodagen här, det gör vi aldrig hemma” sa min holländska vän till mig i veckan. Jag träffade en kille från Schweiz härom dagen och han berättade att de nyligen hade försökt få igenom en lag där som underlättade för kvinnor att kombinera arbete och familj, men den hade inte gått igenom.
“Det är för mycket genus överallt nu” har jag också hört sägas här samt att vissa arbeten faktiskt inte lämpar sig för kvinnor, som att till exempel sitta i bolagsstyrelser. Detta sagt av unga kvinnor i övre 20-årsåldern från västra Europa som har studerat länge och rest och bott utomlands och som har gått sin egen väg. Det är kvinnor som har kunnat göra saker som hade varit omöjliga bara för några generationer sedan. Kvinnorna i Schweiz fick rösträtt på 70-talet. I Holland har det försökt ha kvotering för att få in 30% kvinnor i parlamentet, men det “har inte fungerat särskilt bra”.
Här i Kosovo är det genus överallt, om man läser lagar och policys. Verkligheten är en annan. Bara 29% av kvinnorna är aktiva på arbetsmarknaden och bara 6% av företagen ägs av kvinnor. Våld i hemmet är ett stort problem och skyddet för kvinnor som söker hjälp är otillräckligt. Det uppskattas att ungefär 80% av de som har utsatts för våld går tillbaka till samma boende där de utsattes för övergreppen. I och med EU-närmandet har jämställdhetslagar antagits men de efterlevs inte alltd.
När jag berättar om Sverige tycker många att vår genus-debatt är överdriven. Det gör ju till och med folk i Sverige. Må hända att vi är post-materialister i Ingleharts anda och inte har några väsentliga behov av att överleva från dag till dag så vi har börjat intresserat oss för andra saker än ekonomi och säkerhet, men det finns ojämlikheter i Sverige som vi inte kan blunda för. Våld i hemmet, våldtäkter, lägre lön, diskriminering på arbetsplatsen osv. Vi har normer som bestämmer hur vi ska beté oss utifrån kön. Jag kan bli så himla irriterad när jag tänker på normer som har format mig. Hur jag inte vågade ta för mig när jag var yngre. Hur jag bara svarade på frågor jag var bombsäker på på universitetet medan alla killar bara slängde ur sig allt möjligt. Hur alla andra tjejer gjorde lika dant deras första kurs för att sedan inse att killarna inte alltid kan mer. Jag hatar hur jag har känt mig så himla osäker på min kunskap, min relevans, mitt värde när jag har varit runt män som inte har släppt in till diskussion. Kvinnor måste ta mer plats som det så vacker heter. Jag har haft många starka, kvinnliga vänner som tagit mycket plats. Det har även fått tagit mycket skit för det. Det är inte så himla enkelt att ta mer plats när vi uppfostras till att inte göra det. Jag jobbar på det varje dag.
I världens mest jämställda land har vi ett försprång och kanske inte lika lång uppförsbacke som andra länder men kvinnohatet finns ju även i Sverige. Alla som tycker något annat kan ju fråga sig varför inte män får hatmail där det står att de ska våldtas och straffknullas.
Här i Pristina är gatorna fulla med blomsterförsäljare. Idag får kvinnor blommor. Svenska organisationen Kvinna till Kvinna är med och annordnar en aktion på stan idag med fokus på kvinnors tillgång på kvalitativ hälsovård. Människor kommer att uppmuntras att lämna blod för att ”hjälpa” Kosovos bristande hälsovårdssystem. Här behövs verkligen en genusdebatt och ett genustänk. Men det gör det överallt.
Jag fick höra för ett tag sen att i ansökningar till internationella jobb i till exempel EU, FN, OSCE osv. har de med frågan “Hur arbetar du aktivt med att motverka ojämlikheter mellan kvinnor och män?”. Så ett tips till alla som vill arbeta internationellt är att bli feminist. Börja volontärarbeta för Kvinna till Kvinna, UNWomen, F! etc. Det ser snyggt ut på CV:t. Nu menar inte jag att man bara ska göra saker för att det ser bra ut, utan läs på! Då tror jag att kommer det kännas ganska så bra att kunna vara med i arbetet mot en förändring.
Sida har gjort en genusstudie om Kosovo som går att ladda ner här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar